Astas kåserier från 2007 och framåt

Astas kåserier från 2007 och framåt

Ett sprillans nytt liv - januari 2007

Astas arkiv 2007Posted by Christina Hamnqvist 2008-01-08 15:35:36

-Jaha, vad ska vi göra med våra nya fina liv det här året då?
Coco låg i soffan med ett glas treo och tittade ut på gråmurret.
-Jag har börjat året med att infria ett nyårslöfte, sa Beata.
Det låg en hög ituklippta kreditkort framför henne på bordet.
-Var det verkligen nödvändigt, undrade Coco.
-Vi har tittat på teve, sa Asta.
-Inte undra på att det blev fel, sa Coco.
-Jag sitter fast i lyxfällan, sa Beata. Jag konsumerar sönder mig. Detta shoppinghelvete måste få ett slut.
-Hon köper för mycket, sa Asta förklarande.
-Det kan aldrig bli för mycket, sa Coco. Du tjänar för lite.
-Hon gör av med enorma mängder pengar, sa Asta och höll upp en tabell i dagstidningen.
Hon såg riktigt upplivad ut.
-Vad är det där?
-En budget, sa Beata dystert.
-Vi ska göra en budget, sa Asta.
-Lycka till, sa Coco. Väck mig när kronofogden kommer. Om han är snygg det vill säga.
Asta utrustade sig med blyertspenna och suddgummi. Beata hämtade en påse med gamla kvitton. Asta rafsade igenom högen. Det hördes ett idogt prasslande och krafsande under några timmar. Coco tittade på repriser på teve och förundrades över mängden aptitliga män som förekommer i en del serier.
-Det blir ett år med havregrynsgröt, myste Asta och knackade ihop siffrorna på en miniräknare. Hon krafsade en stund och blev tyst.
-Nå, hur gick det? Krogen eller kronofogden?
-Det måste vara fel, sa Asta. Jag ska kontrollräkna.
-Är jag bankrutt, undrade Beata som bet på naglarna.
-Jag förstår det inte, sa Asta. Det slutar på plus.
-Det kan inte vara sant, sa Beata.
-Det går runt, sa Asta.
Beata stirrade på uträkningen.
-Du tjänar mer än du gör av med. Och jag har räknat in både sparbössan och semsterkassan.
-Otroligt, sa Beata och satte sig ner med en duns. Men då måste jag ju skaffa nya kort!
-Vänta tills vi fått räkningen på sevrugakaviaren och champagnen bara, sa Coco.
-Äsch, sa Beata. Några tusenlappar hit eller dit. Nu är det 2007. Nytt år, nya friska pengar.
-Konsumtionssamhället kallar, sa Coco.

  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post13

Klimatförändringar - februari 2007

Astas arkiv 2007Posted by Christina Hamnqvist 2008-01-08 15:30:50

-Nu är vi insnöade, sa Beata som kom in från kylan och skakade av sig det värsta i hallen.
-Du är inte värre än vanligt, sa Coco och vände blad i den senaste upplagan av Vogue.
-Undrar om elen ryker, sa Asta.
-Varför skulle den göra det? sa Coco.
-Det snöar ju, sa Asta. Så fort det snöar går elen. Det säger de på nyheterna varje dag.
-Vi bor i stan, sa Coco. Det värsta som kan hända här är att vi får ta skidorna till krogen.
-Det är sött när stavar och skidor står nerstuckna i snön utanför Lipp, sa Beata.
-Du kan vara lugn, sa Coco.
-Jag känner på mig att det här kan bli tufft, sa Asta och tittade ut på de blöta flingorna som dalade ner på Tredje Långgatan.
-Struntprat, sa Beata. Det är bara lite nederbörd. Är det ingen som gjort kaffe?
Då gick strömmen.
-Den kommer snart tillbaka, sa en röst i mörkret.
-Var har vi stearinljusen?
-Jag fick ett trangiakök i julklapp 1994, undrar var det är?
-Ta det lugnt, det är snart tillbaka.
Beata tände ett ljus och de satte sig i soffan.
-Det är lite mysigt, sa Asta.
-Hur lång tid har det gått nu?
Beata höll stearinljuset mot klockan.
-Tre minuter.
-Tänk om det fortsätter så här, sa Asta. Ingen el, inget vatten, ingen värme, inga popcorn, ingen teve, ingen internet...
-..telefonen brukar fungera, sa Coco.
-...ingen glass, inga hårlösa ben, ingen frisyr, inga smoothies.
-Ingen mat framför allt, sa Beata.
-Kan du leva utan glass?
-Vilka svåra frågor. Beata svepte in sig filten. Det går väl ingen nöd på glassen.
-Frysen, sa Coco. Och allt som är i den. Förstört, förött, uppblött.
Beata for upp med som ett jehu.
-Vi måste rädda frysen!
Tre timmar senare kom elen tillbaka. Soffbelysningen kastade ett mjukt sken, 15 watt, över tomma glassaskar, några överblivna korn löjrom, en urdrucken vodka och tre sovande kvinnor inlindade filtar. De vaknade av nyheterna som gick igång på teve-apparaten.
-Dagens svåra storm över Götaland orsakade omfattande strömbrott.....
-Och en bra anledning till en orgie, sa Coco nöjt.

  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post12

Pank och fågelfri? - mars 2007

Astas arkiv 2007Posted by Christina Hamnqvist 2008-01-08 15:27:59

-Vad ska det här vara bra för? undrade Coco som studerade en hög med räkningar och ett kontoutdrag. Hela tiden en massa pengar ut och så löjligt lite in. Det kan aldrig vara riktigt.
-Det är kanske någon som norpar från ditt konto, sa Asta.
-Dumheter, sa Beata. Hon härjar upp dem alldeles själv.
-Andra shoppar upp sina på NK, sa fanskapet.
-Tyckte jag inte att jag hörde trampet av små klövar, sa Beata. Var har du varit?
-Jag har rekat lite, sa fanskapet. Och funderat.
-Det låter illavarslande, sa Coco. Vad har du kommit fram till?
-Det finns många bra program på teve, sa fanskapet.
-Nej, det kan jag inte hålla med om, sa Beata.
-En del är roliga, sa Asta. Det där med svullarna, och de som gör av med pengar hela tiden.
-Det är väl inget märkvärdigt med det, sa Beata.
-Svullar gör vi väl var och en, sa Coco och tuggade på en penna.
-Vi håller igång Sverige, sa Beata. Har man inga barn får man dra andra strån till stacken.
-Så att inte de där otäcka nationalekonomerna kommer och hotar en med indragen pension, sa Coco. Det är ju ren självbevarelsedrift alltihop.
-Jag har anmält er till en teve-produktion, sa fanskapet. Någonting med att spara pengar.
-Gud förbjude, sa Coco.
-Det är ganska bra betalt, sa fanskapet. Och så fixar de skuldsanering.
-Jaså, sa Coco och tittade på sina kolumner med siffror.
-Fast man får sälja av alla sina designerprylar och leva på gröt och vatten i åtta veckor.
-Du går kanske ner några kilo, sa Coco.
Beata klappade på sin designerväska och suckade lite.
-Men jag då, sa Asta. Vad ska jag vara med i? Jag har varken skulder eller inkomster.
-Ja, det är orättvist om bara vi ska få ära och guld, sa Coco.
-Gröt och vatten, sa Beata.
-Det finns program för allt, sa fanskapet. Jag har tänkt på dig också.
-Så jag ska få bli dokusåpastjärna med silikonbröst och få vara förstasidesnyhet på Aftonbladet med mina krogslagsmål och spruckna läppimplantat?
Asta tog några glädjeskutt på vardagsrumsmattan.
-Det finns något som heter Nördkampen, sa fanskapet. De söker udda typer.
-Bara jag kommer på löpet, sa hon, så spelar det ingen roll.
-Du är med i kampen mellan Vettlösa vegetarianer och manodepressiva McDonalds-mumsare.
-Ska jag mumsa eller vara vettlös?
-Det spelar ingen roll, sa fanskapet. Du är övertygande oavsett.
-Typiskt, sa Beata. Hon får mumsa och vi får svälta. Livet är orättvist.
-Vem har sagt att det ska vara orättvist, sa Coco. Vi slipper äta hamburgare.

  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post11

Utveckling under protest - april 2007

Astas arkiv 2007Posted by Christina Hamnqvist 2008-01-08 15:26:07

-Teknikens under, mumlade Asta irriterat.
-Du utvecklas, sa fanskapet.
-Undrar det jag, sa Asta och laddade ner ett nytt certifikat till it-banken för elfte gången.
-Det är lögn det där att hjärnans celler aldrig förnyas, sa fanskapet.
-De nya verkar vara av sämre kvalitet än de gamla, sa Asta och brottades med mobilen som fått sms med ny kod.
-Och med din ranson av sudoku ser det ju riktigt ljust ut, fortsatte fanskapet och sörplade i sig en slurk svart kaffe.
-Skulle inte du gå över till örtte, undrade Asta. Koffeinet var ju farligt sa de på det där föredraget.
-För att spindlar väver mer kaotiska nät när de får koffein än när de får andra droger?
-Nå´t åt det hållet...
Asta rev ut en kabel ur den nya laptopen och dansade en krigisk dans på vardagsrumsmattan.
-Bit nu inte sönder någonting, sa fanskapet. Det är så dyrt med reservdelar.
-Vad sa du om koffeinet?
Asta hällde upp en kopp svart sörja och satte sig med bister min i soffan.
-Jag testade grönt te, sa fanskapet. Men det frätte för hårt på pälsen. Den blev lite grönskimrande också.
-Det missade jag, sa Asta. Ett ekologiskt fanskap.
-Ganska trendigt, höll fanskapet med om, men lite obehagligt i skinnet. Sen prövade jag det där röda...
-Roibos.
-Med chai. Det var bra, men ganska uttorkande det också, så jag gick tillbaka till fransk mocka. Mer glans i pälsen.
-Varför skulle jag köpa ny laptop?
Asta la sig med en suck och stirrade upp i taket.
-Den kostar pengar...
-...som vi kunde använda på roliga resor, fyllde fanskapet i.
-Den är opraktiskt, allt är annorlunda, alla mina epostadresser är borta...
-Men den är snygg, sa fanskapet. Och den gamla var på upphällningen. Långsam, trög, över fem år gammal.
-Och skrivaren är inte kompatibel heller, stönade Asta. Jag måste köpa en ny. Ännu mera pengar.
-Men den nya kanske inte är stor som ett hus och tar upp halva vardagsrumsgolvet.
-Värst vad du är positiv idag, sa Asta.
-Någon måste vara det också, sa fanskapet. Solen skiner, vädret är milt, kaffet starkt, du är ledig.
-Den hade säkert fungerat ett år till.
-Kör på den ett tag till då, sa fanskapet. Så vi får betalt de där rackarns räkningarna så det går att umgås med dig någon gång.
-Det har du ju rätt i, sa Asta och reste sig upp. Jag kan degenerera en stund.
Hon plockade fram den gamla beprövade maskinen och stoppade raskt om alla kablar.
-Äntligen.
Långsamt, långsamt öppnade datorn upp sig, laddade omständligt ner de personliga inställningarna, tänkte en stund och verkade leta efter Norton Antivirus.
-Men den har vi tagit bort, sa fanskapet som tittade på över axeln. En riktig energislukare.
-Men nödvändig på den här sorten, sa Asta.
Efter fyra minuter otålig väntan tryckte hon på internet explorer. Och sen hände ingenting.
-Den har lagt av, skrek hon. Den fungerar inte längre.
-Tur att du köpt en ny då, sa fanskapet.
-Vad ska jag göra med alla epostadresserna?
-Du får väl vänta tills folk skriver till dig så har du dem sen.
-Men tänk om ingen skriver?
-Då får du väl skaffa dig nya vänner.
-Du är väldigt positiv idag.
-Det är vår, sa fanskapet. Och i år ska vi njuta av den.
-Du har rätt, sa Asta och stängde av datorn. Räkningarna får vänta.
-De nya hjärncellerna fungerar över förväntan, sa fanskapet och öppnade fönstret.

  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post10

Himmel eller helvete - maj 2007

Astas arkiv 2007Posted by Christina Hamnqvist 2008-01-08 15:23:07

-Hur går det med sudokuhelvetet?
Coco tittade upp över kanten på en gammal Vogue.
-Varför frågar du? sa Asta och suddade frenetiskt.
-Det raspar så illa när du använder det där suddgummit.
-Det tar bra, sa Asta.
-Finns det något kvar på sidan?
Beata bläddrade i en näringslivsbilaga.
-Tillräckligt, sa Asta.
-Tycker du inte att det är dags för lite socialt liv?
Asta såg nollställd ut.
-Vi pratar om utåtriktade aktiviteter, sa Coco.
-Kul grejer, sa Beata. Lite flirt och vårkänslor.
-Vik hädan, sa Asta. Det vet man väl hur det går.
-Jaså?
-Hemska saker, sa Asta. Utåtriktade aktiviteter. Sist jag var med om något utåtriktat höll jag på att både slå ihjäl mig och bli förförd och dessutom hade jag en hemsk huvudvärk i flera dagar.
-Det var hjärnskakningen, sa Coco. Inget annat.
-Man mår inte dåligt av att ha kul, sa Beata.
-Jag mår alltid dåligt av att ha kul, sa Asta.
-Du ska inte ta i så, sa Beata. Bara mingla lite och vara social.
-Mingel, sa Asta bittert. Jag avskyr mingel. Där står man på mattan och ska vara trevlig och det enda man är rädd för är att man ska tappa glaset i golvet och låta allsköns grodor hoppa ur munnen på en. Vad är det för kul med det?
-Jag älskar mingel, sa Coco. Man får chansen att klämma lite på konkurrenterna. Det är kul.
-Mingel är härligt, sa Beata. Man kan vara ytlig och plocka lite här och lite där och det är så oseriöst.
-Och så brukar det vara små snittar och spruttelvatten och läckerbitar, sa Coco.
-Man blir inte ens mätt, sa Asta.
-Man jagar bäst när man är hungrig, sa Coco.
-Och så blir man full, sa Asta. Galen, oberäknelig, vild.
-Just det, sa Beata. Till och med jag slutar tänka på bankkontot.
-Det är inget bra, sa Asta. Jag föredrar tebjudningar.
-Så tråkigt, sa Coco.
-Med små gurksandwichar.
-Gurr, sa Coco.
-Och samtal om livets mening.
-Och så löser du sudoku?
-Nå´t måste man ju göra, sa Asta.

  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post9

Pinlig purjolök - juni 2007

Astas arkiv 2007Posted by Christina Hamnqvist 2008-01-08 15:20:54

-Av alla förskräckliga bantningsmetoder så tar det här priset, sa Coco och grimaserade illa.
-Det är värre än hon den där hemska människan på teve, sa Beata. Med grönkålsjuice och vidrigheter.
-Det står här i boken att det ska ha en balanserande effekt på ämnesomsättningen, sa Asta.
-Har det någon balanserande effekt så är det på livslusten, sa Coco. En kopp till och jag tar livet av mig.
-Vi ska hålla på till i morgon kväll, sa Beata. Det där var bara första koppen.
-Då tar jag livet av mig, sa Coco.
-Kanske inte är en så dum idé ändå, sa Beata.
Coco vände upp och ner på spargrisen och petade ut några silvertior.
-Vi ses, sa hon och slängde över sig en buteljgrön sammetscape och försvann ut i trapphuset.
-Var skulle hon ta vägen, sa Asta som inte hängde med riktigt.
-Hon blev väl hungrig, sa Beata.
De tittade på den blekgröna vätskan som fyllde karaffen på bordet.
-Inte ens om man tar i ordentligt kan man tro att det är vin, sa Asta.
-Och det luktar inte vatten, sa Beata.
De sniffade i luften. Purjolöksdoften fyllde hela köket. Syrendoften från bersån var knappt förnimbar trots det vidöppna fönstret.
-Och så här ska vi ha det hela helgen, fortsatte Beata.
-Det finns kokt purjolök om du är hungrig, sa Asta.
-Jag kommer aldrig mer att bli hungrig, sa Beata. Kan man få en kopp kaffe?
-Jag vet inte, sa Asta. Det står det ingenting om i receptet.
-Får jag inte en kopp kaffe så dör jag.
-Vi kan hitta på något att göra, sa Asta. Vi kan städa skafferiet.
-Med allt vad det innehåller? Det går aldrig, sa Beata. Vi får städa garderober istället.
-Det gjorde jag förra helgen, sa Asta.
-Utan att säga till mig?
-Jag har inte slängt så mycket, sa Asta. Man måste rensa ut ibland.
-Shopping, sa Beata desperat. Jag måste shoppa. Mitt liv förspills på purjolöksavkok och jag får inte ens ha mina gamla paltor i fred.
-Ta det varligt, sa Asta.
-Jag tar det spärrade kortet, sa Beata. Vi ses.
Asta tittade på den blekgröna vätskan.
-Jaha, då var det bara du och jag.
Tre dagar senare satt alla tre vid frukostbordet.
-Du ser lite tunn ut, sa Coco.
-Har du gått ner i vikt, sa Beata.
-Säg inte att det där eländiga avkoket fungerar, sa Coco.
-Det verkar inte bättre, sa Asta.
-Jag går och köper purjolök, sa Beata.
-Bättre sent än aldrig, sa Asta. Men jag står över.

  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post8

Konsten att tappa bort saker - juli 2007

Astas arkiv 2007Posted by Christina Hamnqvist 2008-01-08 15:18:36

-Man kan inte tappa bort en hel karl, sa Coco. Skicka dem åt fanders ja, men inte tappa bort dem.
-Asta kan tappa bort vad som helst, sa Beata.
-Jag tappar aldrig bort något, protesterade Asta. Saker får fötter.
-Och karlar har fötter, sa Coco.
-Folk vet man aldrig var man har, sa Asta.
-Men en hel bredbandsinstallatör komplett med väska och platt skärm och stora fötter kan väl ändå inte finnas på så många ställen?
-Har ni tittat i garderoben, undrade Beata.
-Där är han inte, sa Coco.
-Badrummet? Han kan ha förgiftat sig med Cocos nya Dolce&Gabbana.
-Han såg relativt normal ut när han kom ut därifrån, sa Asta. Lite blek kanske.
-Jag tyckte att han såg lite betryckt ut också, sa Beata, men jag trodde att det berodde på att han ville komma igång och jobba och inte sitta och droga sig i soffan med er två.
-Han hade det bra i soffan, sa Coco. När han fick skölja bort den där vidriga smaken av bolmört och kirskål som Asta bryggde ihop med en rejäl konjak.
-Men problemet är att vi har en internetuppkoppling som inte fungerar och en försvunnen tekniker.
-Troligtvis har han smitit hem till sina kollegor, sa Beata. Jag ringer och läser lusen av dem.
Efter några minuter kom hon tillbaka.
-De har inte heller sett till honom, sa hon.
-Han måste finnas någonstans, sa Coco.
Asta såg eftertänksam ut.
-Kommer ni ihåg den där gången när cd-spelaren var borta?
-Och du levde om och sa att vi hade tjuvar i huset?
-Jag letade överallt, sa Asta. Den fanns bara inte.
-Så du gick och köpte en ny, sa Beata.
-Vem behöver cd-spelare, sa Coco. När det finns små snygga platta saker med mp3?
-Man behöver veva en och annan gammal skiva ibland, sa Beata. Bli lite nostalgisk.
-Nu vet man ju inte ens hur de ser ut, sa Asta. Artisterna alltså.
-Du har rätt, sa Coco. Man behöver ha lite koll. Så vad hände?
-När jag skulle installera den nya så drog jag fram elsladden och då var den där! Den hade bara smugit undan under byrån. Fått fötter.
-Så om vi bara kommer på vilken kabel han är kopplad till så kan vi dra fram honom i ljuset.
Det hördes ett rassel under soffan. Asta stack in handen.
-Jag har ett skosnöre här, sa hon. Hjälp mig dra.
-Fan också, hördes det under soffan.
-Varför ligger du under soffan? undrade Coco.
-Skulle bara kolla dammläget, sa han där under.
-Är inte du bredbandstekniker, sa Beata.
-Jag har precis bytt jobb, sa mannen. Brukade sälja dammsugare.
-Hade du tänkt stanna länge, sa Coco.
-Tänkte att ni somnar väl någon gång, sa mannen. Så kunde jag avvika lite diskret.
-När du ändå är där under så kan du göra en utgrävning, sa Coco. Vad ser du? Förutom damm då.
-Ett par glasögon, en flaska champagne, några örhängen, en chokladask...
-Och den som jag saknade igår, sa Asta.
-...med mycket damm på...
-Det var nog den från i julas, sa Beata. Eller om det var året innan.
-Och lite annat smått och gott, sa han och drog med sig en hög ut på vardagsrumsgolvet.
-Men så kul, sa Asta, och rotade runt i högen. Det är det bästa med att tappa bort saker, man blir så glad när man hittar dem igen.
-Så det är därför du gör det, sa Coco.
-Man har så roligt som man gör sig, sa Asta och provsmakade chokladen.

  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post7

Kattvakt i kubik - augusti 2007

Astas arkiv 2007Posted by Christina Hamnqvist 2008-01-08 15:15:49

-Det normala är att man är kattvakt, sa Coco.
-Eller hundvakt, sa Beata.
-Men han är ju så söt, sa Asta.
-Kanske en halv sekund när han sover, sa Coco och laddade hagelbössan.
-Det gäller bara att sätta gränser, sa Asta. Med kärlek och en fast hand kan man umgås med alla djur.
-Du pratar om en isbjörn, sa Beata.
-Han är uppfödd på nappflaska, sa Asta.
-Han väger 700 kilo och äter hela kor, sa Coco.
-Det är det enda problemet, sa Asta. Var hittar vi hela kor?
-Jag tycker att det är mer oroväckande att han sover i vårt badkar och kan vakna vilken minut som helst.
-Han är snäll som ett lamm, sa Asta. Jag lovar.
Badkarsdörren slogs upp med ett brak. En smutsfärgad isbjörn trängde sig ut i hallen. Coco stod med bössan skjutklar.
-Var har du maten?
-Jag har några möss här, sa Asta.
-Några möss? Har du inget mer?
-En frusen lammbog från i fjol.
-Släng fram den, sa Coco, nu!
Isbjörnen fångade bogen i luften.
-När skulle husse komma hem?
-Om två, tre veckor kanske.
-Han sa inget bestämt?
-Han visste inte om det fanns returbiljetter.
-Det är nu vi ringer hemvärnet, sa Beata.
-Det har jag redan gjort, sa Coco. De är här när som helst.
-Men vi sa ju att jag skulle få ha ett husdjur, sa Asta.
-Så sant, så sant, sa Coco. Men vad är det för fel på hamstrar och kaniner?
-De är vegetarianer, sa Beata.
-Veganer till och med.
Asta tittade på den blodiga stump som låg kvar på hallmattan. Isbjörnen rotade i skafferiet. Hemvärnet stod utanför ytterdörren med laddade bedövningssprutor.
-Okej då, sa hon dystert. Hej då Knut. Ses på zoo.
Det hördes ett dämpat vrål från muësliburken.
-Nästa gång du säger ja till att vara katt-, hund- eller björnvakt kan du väl säga till i förväg, sa Coco.
-Så vi hinner varsko grannarna, sa Beata.
-Jag visste inte att han åt gamla tanter, sa Asta.
-Kan hända den bäste, sa Coco.
-Alltid lär man sig nå´t, sa Asta.
-Skål för oss som överlevde, sa Beata.

  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post6
Next »