Astas kåserier från 2007 och framåt

Astas kåserier från 2007 och framåt

Till Coco från tomten

Astas arkiv 2017Posted by Christina Hamnqvist 2018-05-02 11:25:17
-Vilken hög, sa Beata på julaftonsmorgonen.
-Vi brukar aldrig få så många julklappar, sa Asta.
-Julklappar är bra för själen, sa Coco och slängde in ett paket till under granen Fejka från det stora möbelföretaget.
-Och granen är så bra, sa Asta. Fast den är av plast.
-Helt ok för en konstgjord, sa Beata. Skönt att slippa barret.
-Skönt att slippa dödsryckningarna, sa Coco. Det är otäckt med växter som dör framför ögonen på en.
-Har du blivit miljömedveten, sa Beata.
-Nej, sa Coco, men jag tycker det är slöseri att släpa in en hel skog framför julvärdarna i teve. De gör sig bättre i naturen på något vis.
-Julvärdarna?
-Dom med.
-Håller med, sa Asta. Och alla julstjärnor. Jag vet inte hur vi ska få plats med fler.
-Du får förhärda dig, sa Beata. Inte släpa hem alla övergivna från kontoret.
-De hinner dö av törst innan dess, sa Asta. Jag lyckas bara rädda några få.
-Nej, nu blev det dystert, sa Coco. Ska vi inte dela ut lite julklappar?
-Men klockan är ju bara elva, sa Beata.
-Är det tvångs på att man måste vänta in Kalle Anka?
-Nej, men dagen blir ju så lång.
-Den är evighetslång ändå, sa Coco.
Långt senare var det äntligen dags.
-Till Coco från Tomten.
-Till Coco från Tomten igen.
-Till Coco från Tomten - men är det här alldeles riktigt?
-Till Asta. Äntligen.
-Till Coco från Tomten. Vem är den här Tomten?
-Tomten är Tomten, sa Coco.
-Och Tomten vet att du älskar vit choklad? Och Coco Chanels Mademoiselle?
-Tomten är allvetande, sa Coco och tog en pralin till.

  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post181

Veta var man har sina virus - december

Astas arkiv 2017Posted by Christina Hamnqvist 2018-05-02 11:20:45
-Man cold kallas det, sa Beata.

-Skiter i vad det heter, sa Coco. Jag är döende.

-Det är bara ett virus.

-Jag har hjärnhinneinflammation, sa Coco.
-Ta en alvedon.

-Hjärtlösa människa, sa Coco och svalde två för säkerhets skull.

-Det är ett nytt virus i omlopp, sa Asta. Svår huvudvärk är ett symptom.
-Ni ser, sa Coco och började hosta. Jag ligger i förfronten som vanligt.
-Du är bara ovanligt hypokondrisk, sa Beata.
-Hypokondrisk är bra, sa Asta.
-Finns väl inget bra i att gå omkring och inbilla sig sjukdomar, sa Beata.
-Ibland är det bra att vara vaksam, sa Asta. Hålla rätt på knölar och fläckar till exempel.
-Jaja, sa Beata. Men utöver det.

-Mormor sa alltid att man skulle hålla sig hemma tills febern gått över.
-Den här människan, sa Beata och pekade på Coco som låg nerbäddad med några gamla exemplar av Elle, en sliten kopia av Mästaren och Margarita, tre paket näsdukar, några dadlar, en kopp kaffe och nässprej, är hemma innan hon har feber, under tiden hon har feber och tre dagar efter det att hon har feber...
-Men så är jag frisk som en nötkärna mellan varven. Går inte och drar och hackar och hostar som vissa.
-Någon måste ju hålla ihop det, sa Beata.
-Trams, sa Coco. Är jag hypokondriker så lider du av duktig-flicka-komplex. Vilket borde ha gått över vid det här laget.
-Vi slipper penisavund i alla fall, sa Asta och scrollade för senaste nytt om kulturprofilen.
-Det var tider det, sa Coco. Stockholm på 80-talet.
-Obehaglig typ, sa Beata. Men hans kompositörskompis var inte så kul han heller.
-Sliskig eller nedlåtande, pest eller kolera. Konstigt att just de två egenskaperna går hand i hand så ofta.
-Då är det bättre med förkylning, sa Asta. Den vet man var man har i alla fall.
-Det visste man med de där typerna också, sa Coco.

  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post180

Åt var och en efter behov - november

Astas arkiv 2017Posted by Christina Hamnqvist 2018-05-02 11:19:57
-Vad ska man säga, sa Beata och skakade på huvudet.

-Svinhugg går igen, sa Coco från soffan.

-Ont ska med ont fördrivas?

-Ja, det är ju bra att svinpälsarna exponeras, sa Coco, men det finns ju en och annan vettig därute också.

-Man ska inte dra folk över en kam, sa Asta. Man kan få löss.

-Jag tror att det är ett slags funktionshinder, sa Beata. De kan inte sätta sig in i hur andra upplever deras inviter. 

-De tror säkert att det är smickrande, sa Coco. Ända tills man nyper tillbaka.

-Det är ju så pinsamt, sa Beata. Du måste sluta med det där.

-Jag avskyr karlar som tränger sig i kön, sa Coco.

-Oavsett, sa Beata. Det är bra att det blir en debatt.

-Och sorgligt, sa Asta, att det är så vanligt.

-Vilket får mig att tänka på en välrenommerad byrå här i stan som hade många framgångsrika män i täten, sa Coco.

-Och en hel drös med kvinnor som gjorde jobbet?

-Inget man gjorde en stor sak av. Men på den årliga kräftskivan introducerades en ny vodka med citronsmak och en av ägarna förklarade att det fanns ingen vodka som gick upp mot denna nya fantastiska produkt.

-Kan bara gå på ett sätt, sa Beata.

-Mot avgrunden på vingliga ben, sa Asta.

-Den tjusiga vodkan tog slut förstås, sa Coco, och chefen råmade efter påfyllning så den rådiga projektkoordinatorn sprättade raskt upp några våtservetter och doppade i vanlig Explorer.

-Ingen märkte någon skillnad?

-Inte en kotte, sa Coco. Minst av allt byråchefen.

-Kanske var bra mot baksmälla också?

-Kan inte ha gjort någon skada i alla fall.
-Don efter person, sa Asta.


  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post179

Kodlås och kaffebryggare - oktober

Astas arkiv 2017Posted by Christina Hamnqvist 2018-05-02 11:17:12

-Jag vill inte använda Apple ID för att få en kopp kaffe!
-Men bryggaren är ju kopplad till iCloud.
-Den avger möjligen ett moln av ånga men det är en vanlig kaffebryggare.
Coco drämde till den gamla Melitta-bryggaren med diskborsten.
-Och det här kodlåset till kylen, vad ska det vara bra för?
-Beata köpte det i ett anfall av bantningshysteri, sa Asta och gav kattskrället ett chips.
-Förstår jag det, sa Coco, när somliga äter snacks till frukost.
-Han tycker om chips.
-Han ska äta möss och hålla tyst.
-Han är bara välartikulerad, sa Asta. Och mössen smakar illa säger han.
-En pratande katt, sa Coco. Fattas bara det för att göra dårhuset komplett.
-Vad bråkar ni om, undrade Beata nyfiket och kom in i köket.
-Kodlåsen, sa Asta. Hon tycker inte om att behöva logga in i kylen.
-Och till kaffebryggaren, och duschen, sa Coco. Det har gått för långt.
-Men har vi inte lås kan ju vem som helst komma in och ta våra handdukar, sa Beata.
-Är det inte bättre med ett rekorderligt lås i dörren, sa Coco. En säkerhetsdörr kanske?
-Det är kattluckan, sa Asta.
-Vi har inte råd med kattlucka, sa Beata.
-Så då får ytterdörren stå på glänt istället.
-Har ni ytterdörren öppen när jag ligger och sover, skrek Coco.
-Ibland, sa Beata.
-Inte så ofta, sa Asta.
-Och ingen kommer in?
-Nej, hittills har vi varit förskonade, sa Beata.
-Förskonade, sa Coco. Vi har inte annonserat ordentligt.
-Vi kan väl inte annonsera att vi har öppen ytterdörr?
-Vi kan göra ett facebookevent, sa Coco. Eller ställa ut en gatupratare.
-Men då kommer det ju folk, sa Beata.
-Ja, sa Coco, hur ska vi annars få in lite karlar i huset?
-Tänkte inte på det, sa Beata.







  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post178

Hjärndöd men korrekt - september

Astas arkiv 2017Posted by Christina Hamnqvist 2017-09-26 13:23:40

-Det är skamligt, sa Coco.
-Obegripligt, sa Beata.
-Håller med, sa Asta.
-Man kan tycka vad man vill om invandring, sa Coco, men att utvisa en 106-årig kvinna till ett krigshärjat land, då har man nått botten.
-Så är det med regler, sa Beata.
-Regler utan hjärna är livsfarligt, sa Coco.
-Inte då, sa Beata. Då kan man sluta tänka själv och ta en massa obehagliga beslut utan att skämmas.
-Juntan i Argentina dumpade misshagliga personer i havet, sa Asta. Enklare än utvisning.
-Så vi har en regering och riksdag som är lika bra kålsupare som diktatorer?
-Verkar inte bättre.
-Tänk er själva, sa Coco. Vi blir klimatflyktingar och måste lämna landet. Vem tar emot oss?
-Tre pensionsmässiga damer utan några praktiska kunskaper i livets väsentligheter.
-Fick jag välja skulle jag försöka komma till Chile, sa Asta. Där kan jag tre ord spanska i alla fall. Och det är så vackert.
-Men tänk om det bara var Bagdad som kunde ta emot just oss?
-Arabiska är inte mitt bästa språk, sa Beata. Möjligtvis skulle jag kunna säga hej på persiska.
-Den där svenska polisen hade lärt sig genom att titta på arabiska såpoperor.
-Tror det tar en stund i alla fall att kunna genomföra en begriplig konversation med en arabisk myndighetsperson.
-De kanske har tolkar.
-Som inte är alltför dyra.
-Och så ska man försöka handla mat utan att kunna läsa vad det står på paketen.
-Byta till nytt mobilabonnemang.
-Beställa försäkringsnummer. Få ut den svenska pensionen i den lokala banken.
-Ger ett visst perspektiv på tillvaron, sa Coco.
-Som Migrationsverket saknar.



  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post177

Oorganiserat festande - augusti

Astas arkiv 2017Posted by Christina Hamnqvist 2017-09-26 13:21:51

-Man kan ju bli nykter för mindre, sa Beata och slängde ifrån sig paddan.
-Tänker du på cancer eller Anders Borg, undrade Asta.
-Skulle jag ha vaknat efter ett kalas där jag propsat på att jämföra snippan med värdinnan och kallat män för slappa rövhål och annat vackert och vevat runt, då skulle jag nog checkat in på ett rehab någonstans.
-Beror ju lite på vilket slags kalas man är på, sa Coco.
-Brukar du gå på den typen av kalas?
-Kanske inte nu längre, sa Coco, men det var ju annorlunda förr. Inte så organiserat.
-Men man skulle ändå ha blivit förvånad om gästerna började köra propellrar och dra ner byxorna på varandra.
-Någon typ av svingerparty kanske, sa Coco.
-Det här var på en familjefest med små barn i släptåg, sa Beata.
-Barn är alldeles för beskyddade nuförtiden, sa Coco.
-Att vara barn förr var inte så kul heller.
-Jag var nyckelbarn, sa Asta. Ravioli på burk var exotiskt. Helt ok kall.
-Min mamma var hemma men hon var upptagen med att städa, sa Beata.
-Lyx med en mamma, sa Coco. Jag hade fem. Vi bodde i kollektiv.
-Men vi var alltid utomhus och hade inte cykelhjälm och kom hem när det blev mörkt.
-Och det var inga vuxna som lekte med oss.
-Tack och lov, sa Beata.
-Så blev vi som vi blev, sa Coco. Ingen respekt för lag och ordning.
-Åjo, sa Beata. Vi stannar vid rödljusen.
-Men det var roligt också, sa Asta. Kommer ni ihåg alla trevliga ställen här i stan som polisen låtsades om att de inte visste om?
-De där som öppnade när krogen stängde?
-Klubbar, sa Asta drömmande. Hur orkade man?
-De finns säkert kvar, sa Coco.
-De är alldeles säkert bortrenoverade, sa Beata.
-Stängda av hälsoinspektören, sa Asta.
-Kanske lika bra, sa Coco. En kopp örtte någon?



  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post176

Nyttan av onyttan - juli

Astas arkiv 2017Posted by Christina Hamnqvist 2017-09-26 13:20:13

-Jag visste det, sa Coco och slätade ut tidningen som blivit lite skrynklig av utspillt kaffe.
-Lever man längre med kaffe?
-Ny forskningsrapport om risken med stress?
-Är det som du tänkt dig?
-Man mår bra av att göra ingenting, sa Coco.
-Det är nyttigt att ha tråkigt menar du?
-Stimulera fantasin och allt det där?
-Det står här att det sorterar intryck och låter hjärnan återhämta sig och att man behöver mycket mer av det än man tror.
-Din hjärna måste vara i toppform, sa Beata och rensade bort ett ogräs i balkonglådan.
-Ja, och din har en del att jobba med, sa Coco.
-Jag njuter av ordning, sa Beata. Det ger mig frid i själen att ha det fint omkring mig.
-Och jag njuter av att bara låta allting vara.
-Vilket gör att jag måste medla mellan er hela tiden, sa Asta.
-Du tittar ju bara på teve, sa Coco.
-Och spanar efter flygande tefat på nätterna, sa Beata.
-Mest fladdermöss, sa Asta. Jag såg en gråskimlig härom kvällen.
-Börja inte rädda dem också bara, sa Beata. Det räcker med julstjärnorna.
-Julen är ett massmord, sa Asta. Massproducerade växter slaktas på löpande band.
-Det är bara en julgran, sa Coco.
-Det är en levande varelse, sa Asta, och vi hugger av den och släpar in den i värmen och tittar på när den dör. Är det mysigt?
-Hon har rätt på sätt och vis, sa Beata. Och så barrar det hemskt.
-Och julstjärnor blir träd om man bara låter dem vara.
-Som Coco med andra ord.
-OK. Jag röstar för plastgran i år, sa Coco. Återvunnen plast förstås. Mycket bling.
-Snälla rara vänner, vi är mitt i sommaren, sa Beata. Det är långt till julafton.
-Tiden går fort, sa Asta.
-Snart är det midsommar igen, sa Coco.



  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post175

Mat på bordet - juni

Astas arkiv 2017Posted by Christina Hamnqvist 2017-09-26 13:18:25

-Det är för fnuttigt.
-Ge det lite tid, sa Coco.
-De har stått så här länge nu, sa Beata.
-Sen i mitten på april, sa Asta.
De små gröna stråna i odlingskrukorna nickade i den isande försommarvinden.
-Den där gubben Grön skördade broccoli häromdagen, sa Beata.
-Han har antagligen växthus, sa Coco.
-Gödslar frikostigt, sa Asta.
-Gröna fingrar förstås, sa Beata och tittade på sina egna knotiga händer.
-Nej, nu ställer vi ut dem och så får det bära eller brista, sa Asta.
-De kommer att dö, sa Coco.
-Frisk luft härdar, sa Asta.
-Avgaser gör susen, sa Coco.
-Jag vill inte se, sa Beata.
Tre veckor senare.
-De har inte dött i alla fall.
-De är inte märkbart större.
-Jodå, flera centimeter på höjden.
-Är det någon som kommer ihåg vad vi satt?
-Jag tror att det var en del mangold. Och rödbeta. Kanske lite grönkål?
-Och broccoli.
-Nu får vi räkna veckor, sa Asta. De har stått så här sen i mitten på maj.
-Nu är det mitten av juni.
-De har växt en halv centimeter i veckan.
-Och de ska väl bli runt 30 i alla fall?
-Femtisex veckor kvar då, sa Asta. Om det inte blir värmebölja.
-Om vi inte gödslar lite extra.
-Vilket betyder att vi kan skörda i juli nästa år, sa Beata.
-Det har öppnat en bra grönsaksbutik på hörnet, sa Coco. De har extrapris på sparris.
-Tur att vi inte är självägande bönder, sa Beata. Det skulle sluta illa.



  • Comments(0)//astasblogg.fanskapet.se/#post174
Next »